Grubbleri i sängen

Det finns några saker som kan ge mig riktigt mycket ångest. Mindre saker som att prata inför en folkmassa, besöka tandläkaren, arbetsintervjuer. Jag kallar dem mindre saker för i jämförelse med de andra känns de ganska små.

Klimathotet, oroligheterna runt om i världen så som Trump (tror vi har mycket osett ännu) och det faktum att masskjutningar, eller att köra in i folkmassor nästan hör till vardagen. Känns som det är ofta man möts av nyheter att nån har gått bananas och haft ihjäl en massa folk.

Här om kvällen kunde jag inte sova. Hade nånstans läst om klimathotet och där låg jag i sängen, tankarna snurrandes om planeten. Det om nåt kan ge mig ordentligt med ångest. Svängde mig otaliga gånger i hopp om att på tankarna på annat. Gick sådär.

Vi har bara en planet, vad händer med oss när jordens alla resurser är slut? Vad gör det att jag bryr mig om miljön, att vi gör det i vår ände av världen när så stor del verkar skita i det? Och då tänker jag inte bara på min generation, vår generation, utan på dotterns generation och följande efter det. Att man blivit förälder gör ju inte att man oroar sig mindre precis.

Vet inte vart jag ville komma med det här, ville bara skriva av mig. Nu blev där här i stället för min anteckningsbok.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s