Produktiv dagen-efter-dag

Det här måste vara årets mest produktiva söndag hittills. Speciellt med tanke på att jag var ute på stan senaste natten och drack en hel del.

Vi (jag och tre av fyra syskon) började kvällen på Cinema bowling. Roligt att bowla, har inte gjort det sen jag gick i högstadiet. Tog en serie innan jag hade hittat rätt teknik för att sen tappa det helt på slutet. På något sätt lyckades jag få iväg klotet bakåt istället för framåt. Lyckades också få klotet att krocka med det där som ställer käglorna på plats, så klotet for inte dit det skulle. Vet inte riktigt vad som hände där, om det kom ner fel eller om det var mitt fel. Hur som helst fick vi oss alla ett gott skratt.

img_20180901_1919259207110944935229327.jpg

Jag gjorde senare första besöket på en bar sen.. hm, två-tre år kanske. Det har blivit ganska minimalt alkoholintag sen jag blev förälder.

Tillbaka till dagens produktivitet. Trots liite sömn senaste natt så blev det en sju kilometers promenad på förmiddagen. Men det var inte det jag skulle nämna. Jag har ju målat dotterns rum på vinden idag. Och fått 18 000 steg på min stegräknare idag. Inte illa för en dagen efter dag.

IMG_9032

I djungeln av kakel och färg

På förmiddagen hoppade vi i bilen och körde till Vörå. Gjorde ett besök på K-lantbrukscentralen.

Kom hem nöjd och glad. Vi fick nämligen bestämt och beställt kaklet till nedre våningens badrum, våtrumsmattan och även klinkers till en del av källargolvet. Kundbetjäningen får 5/5. Visst är det roligt när man får rätt mängd hjälp och stöd av personal?

Vi (läs jag) visste fort vilka färger ville ha och de gav oss flera olika modeller på både kakel och golv. Fick en massa tips och råd samtidigt som vi stod och matchade ihop olika modeller av kakel till mattbitar.

Kom också hem med en hel del målarfärg. Har tänkt börja på med dotterns rum uppe på vinden imorgon.

IMG_9031.JPG

Obs! Inget samarbete med företaget.

På tal om djungel (rubriken), dotterns verkar tycka om Arne Alligator. Ni som vet vem den bekanta figuren är, visst är det sjuukt störande på uttalet djungel. Djuuungel. Ett sånt där uttal som gör att man vet att den som sjunger bara måste vara finlandssvensk. Men inte en österbottnisk sådan? Jag har då aldrig hör någon prata om djungel eller djur här i nejden (fniss, finns det nåt mer finlandssvenskt (österbottniskt?) ord än nejden). Nä, nu kom jag av mig alldeles för mycket.

Dags för kaffe.

Lite spring i affären skada väl ingen

Flera gånger igår kväll peppade jag mig själv inför veckans storhandling på Prisma. Plockade fram allting färdigt, handelskassar och flaskor som skulle pantas. Skrev en handelslista.

Nån annan som skriver sakerna som ska inhandlas i den ordningen som de kommer i affären? Jag gör allt för att underlätta och slippa en massa spring.

Kom oss till Prisma i morse. Till och med så tidigt att vi undkom pensionärsruschen. I samma veva som jag styrde in kärran slog det mig, listan låg hemma på köksbordet.. Försökte memorera, gick rätt bra ändå. Men nånting glömmer man ju då alltid. Sprang fram och tillbaka med kärran, just som jag närmade mig kassan kom jag på ytterligare nån sak jag glömt och fick vända om. Kändes lite svettigt där ett tag med allt springande hit och dit.

Nå, handlat fick vi ju. Får ju vara glad åt att den blivande 1-åringen satt glatt i kärran även denna gång. Kan inte minnas en enda gång som hon grinat i en affär.

Var tvungen att köpa nya skor också. Tydligen blir ju fötterna större av en graviditet.

Grubbleri i sängen

Det finns några saker som kan ge mig riktigt mycket ångest. Mindre saker som att prata inför en folkmassa, besöka tandläkaren, arbetsintervjuer. Jag kallar dem mindre saker för i jämförelse med de andra känns de ganska små.

Klimathotet, oroligheterna runt om i världen så som Trump (tror vi har mycket osett ännu) och det faktum att masskjutningar, eller att köra in i folkmassor nästan hör till vardagen. Känns som det är ofta man möts av nyheter att nån har gått bananas och haft ihjäl en massa folk.

Här om kvällen kunde jag inte sova. Hade nånstans läst om klimathotet och där låg jag i sängen, tankarna snurrandes om planeten. Det om nåt kan ge mig ordentligt med ångest. Svängde mig otaliga gånger i hopp om att på tankarna på annat. Gick sådär.

Vi har bara en planet, vad händer med oss när jordens alla resurser är slut? Vad gör det att jag bryr mig om miljön, att vi gör det i vår ände av världen när så stor del verkar skita i det? Och då tänker jag inte bara på min generation, vår generation, utan på dotterns generation och följande efter det. Att man blivit förälder gör ju inte att man oroar sig mindre precis.

Vet inte vart jag ville komma med det här, ville bara skriva av mig. Nu blev där här i stället för min anteckningsbok.

En del av mig

Att plocka undan mina vinyler är som att plocka undan en bit av mig själv. Jag värdesätter dem högt, inte bara för att jag lagt mycket pengar i dem. Räknade dem till 223 stycken. Gillar att äga musiken jag lyssnar på, att ha nåt fysiskt i handen medan det spelar. Att lyssna på ett helt album, för helt ärligt hur många gör det i dagens läge på streamingstjänsterna?

Nu plockar jag dem i lådor och vet inte när de får komma fram igen. I hyllan är de nu dotterns favoriter att dra ut på golvet.

IMG_1349

Vet inte heller hur och var jag ska förvara dem i huset när vi flyttar in. Ikeahyllan hamnar i lekrummet då. Måste försöka hitta nåt ställe för dem på vinden. Kanske i vårt sovrum, lär inte bli mycket spelade då men de är ju fina att titta på. .

Regnet som regnade vågrätt

Regn. Det har kommit rätt mycket av det de senaste dagarna. Jag tycker om regn, kanske lite mer just nu på grund av bristen på det i sommar.

Satt på syrrans inglasade uterum tidigare idag och regnet öste ner. Ja nästan så att det regnade vågrätt där ett dag, vinden gjorde att det verkade komma från alla möjliga håll. Där och då, när det kom ner som värst, hörde vi inte ett ord av vad vi sa till varann. Vi satt alla och tittade på vattnet som kom ner så våldsamt. Lyssnade på åskan som mullrade.

IMG_8993

Jag tänkte försöka ta en ny bild till bloggen ute tidigare idag. Hann bara ställa in kameran ordentligt på stativet innan regnet började ösa ner igen. Där stod jag då i regnet. Det är få saker som är så uppfriskande som just regn.

Tröttheten gör sig påmind och det är dags att kasta in handduken för den här dagen. Hoppas på liiiite mera sömn den här natten. Blir så grinig när det är mycket minus på sömnkontot. Det händer mycket i dotterns utveckling och det ska tydligen övas på mitt i natten också. Glad att jag inte måste släpa mig till jobb och henne till dagis när vi sover sämre nu.

Jaja, nu kommer den där handduken flygandes. In med den.

Bara man é fantastisk

Här om kvällen kunde jag inte släppa en händelse som jag läst i en bok tidigare samma dag. En händelse som hände Errol Nordstedt (aka Eddie Meduza) när han var liten.

Errols styvpappa gjorde livet svårt även för lille Errol. När han skulle lära sig cykla band styvpappan fast Errols fötter på tramporna och hans händer vid styret, tog loss sadeln och sedan puttade han cykeln med Errol på nerför en backe. Cykeln skakade okontrollerat när den for utför den gropiga backen och fick upp allt högre fart. Röret dör sadeln hade suttit slog, och liksom hackade, upp i Errols rumpa och pung. Han var livrädd och skräcken eskalerade med farten tills allting slutade i en våldsam krasch. Han slog sig illa och hade ont i flera dagar. Mest ont hade han i hjärtat, för han var så rädd, jätterädd.

Samma styvpappa våldtog i senare hans syster. Fick en sån obehaglig känsla i kroppen när jag läste om hans barndom. Hur sådana traumatiska händelser påverkar ett barn. Ryser när jag tänker på det.

Jag läste alltså boken om Eddie Meduza här om dagen.  Mycket kan man säga om karln men inte hade han det lätt. Han ville inte egentligen vara Eddie Meduza utan Errol, en seriös artist. Han anses vara kung av många, speciellt bland raggare men själv var han inte alls en raggare. Han kämpade med sina demoner, mörkret och ångesten. Hatade sig själv för att han var alkoholist.

IMG_8864.JPG

Jag är inget stort fan av Edddie Meduza men jag tycker om att läsa biografier för att man (oftast) får en annan bild av artisten, får en bild av personen bakom namnet.

Boken är skriven av Errols syster, hans sambo samt Börge Lundgren.

IMG_8866.JPG